-
1 sono
sŏno, āre, sŏnŭi, sŏnĭtum (qqf. sŏnāvi, sŏnātum) - tr. et intr. - [st2]1 [-] sonner, bruire, résonner, rendre un son. [st2]2 [-] émettre (des sons); crier, chanter, parler. [st2]3 [-] parler d'une voix sonore, dire d'une voix sonore, déclamer, célébrer, vanter. [st2]4 [-] indiquer par le son; signifier, signaler, révéler. - Enn. Lucr. sŏno, is, ere.* * *sŏno, āre, sŏnŭi, sŏnĭtum (qqf. sŏnāvi, sŏnātum) - tr. et intr. - [st2]1 [-] sonner, bruire, résonner, rendre un son. [st2]2 [-] émettre (des sons); crier, chanter, parler. [st2]3 [-] parler d'une voix sonore, dire d'une voix sonore, déclamer, célébrer, vanter. [st2]4 [-] indiquer par le son; signifier, signaler, révéler. - Enn. Lucr. sŏno, is, ere.* * *Sono, sonas, sonui, sonitum, pen. cor. et raro sonaui, sonatum, sonare. Horat. Sonner, Bruyre.\Diuersa sonare. Ouid. Faire divers sons.\Vox hominem sonat. Virg. C'est la voix d'un homme, C'est voix monstrique, C'est un homme qui parle.\Idem sonant haec verba. Cic. Signifient.\Lene sonans aqua. Ouid. Qui fait bas son et petit bruit.\Mortale sonans. Virgil. Parlant comme un homme mortel. -
2 sono
feminine noun( = sonorisation) [de salle de conférences] PA system ; [de discothèque] sound system* * *sɔno nf *(= sonorisation) [salle] PA, PA system, [discothèque] sound system* * *sono○ nf: abbr = sonorisation 1, 2.[sɔno] nom féminin -
3 sono
sono sono, ui, itum, are (p.fut.- sonaturus) звучать -
4 sono
-
5 sono
[sɔno]* * *[sɔno] -
6 sono appena passate le sei
-
7 sono subito da lei, signora
-
8 sono
sonosono ['so:no]verbo1. persona singolare presente divedere link=essere essere link1Dizionario italiano-tedesco > sono
9 sono-
sono- [sonno]1 sono- ⇒ geluids-, klank-10 sono
sono-
1> в сложных словах имеет значение: "звук"
_Ex:
soniferous звучащий
_Ex:
sonobuoy радиогидроакустический буй11 sono
sono, sonuī, sonitum, āre (sonus), I) intr.: 1) tönen (ertönen), schallen (erschallen), klingen, rauschen, brausen (erbrausen), krachen, dröhnen, schwirren, klirren, knistern, zischen, a) übh.: quoia vox sonat procul? Plaut.: vox, quae aere icto sonat, Chalcid. Tim.: sonuerunt tympana, Caes.: classica sonant, Verg.: ubique lyraeque tibiaeque et cantus sonant, Ov.: quā numerosa fides quāque aera rotunda Cybebes mitratisque sonant Lydia plectra choris, Prop.: longe sonans Aufidus, Hor.: sonant (es toben) clamore viri, stridoro rudentes, ventorum incursu gravis unda, tonitribus aether, Ov.: sonuit contento nervus ab arcu, Ov.: fraxinus (Lanze) in umero sonuit, Ov.: tela (Pfeile im Köcher) sonant umeris, Ov.: fons sonat a dextra, Ov.: et solido graviter sonat ungula cornu, Verg.: cum subito rauci sonuerunt cardine postes, Prop.: saepe a latere ruentis aedificii fragor sonuit, Sen.: nunc mare nunc silvae Thrëicio aquilone sonant, Hor.: sonabant incendio silvae, krachten, Curt.: hirundo umida circum stagna sonat, schwirrt um usw., Verg.: pennae sonuere per auras, Ov.: in omne latus diffusa sonabat flamma, Ov.: ambusti sonant nervi, Ov.: motae sonuere colubrae, Ov.: spumae sonantes, Ov.: leve nescio quid femineumque sonet, sanft nur, ich weiß nicht wie, und weiblich klinge der Ton, Ov.: sonare inani voce, leere Worte sagen, ein leeres Wortgeklingel machen, Cic.: sonare citharā, Phaedr.: nunc magno ore sonandum (est), jetzt ertöne das schallende Lied (Loblied), Verg. – m. adv. Acc. neutr., cum corrigia disrupta sonat aridum, knackt, Varro fr.: tale sonat populus, so erbraust das V., Ov.: amnis rauca sonans, dumpf brausend, Verg.: rauca saxa sonabant, gaben einen dumpfen Ton von sich, Verg.: magna sonare, Hor.: quamvis chordae diversa sonabant, verschieden klangen, Ov. – m. Adi. beim Partiz., saxosus sonans Hypanis, s. Ladewig Verg. georg. 4, 369. – b) insbes.: α) v. einzelnen Buchstaben od. Wörtern, klingen, litterae sonantes, Vokale (Ggstz. insonantes et semisonantes, stumme Buchstaben u. Halbvokale), Apul. de mund. 20: aurifex melius per i sonat quam per u, Vel. Long. 75, 12 K.: nam et ipsum ›cui‹ per ›quoi‹, quo pinguius sonaret, scribebant, Vel. Long. 77, 11 K. – β) v. zusammenhängenden Worten, v. der Rede, klingen, bene, melius, optime sonare, Cic.: ut extrema ex altera parte graviter, ex altera autem acute sonent, Cic. – prägn., sonantia verba, in die Ohren fallend, voll Wohlklang, Plin. ep. 1, 16, 2, – 2) widerhallen, einen Widerhall geben, ripae sonant, Verg. georg. 3, 555: m. adv. Acc. neutr., ter valles cavae sonuere maestum, Sen. Oedip. 583. – II) tr. tönen, a) dem Klange nach, α) den u. den Ton hören lassen, v. Pers.: itinerarium, zum Abmarsch blasen, Amm.: inconditis vocibus inchoatum quiddam et confusum, unvollständige u. verwirrte Töne hören lassen, Cic.: raucum. quiddam, kreischen, Ov.: poëtae pingue quiddam atque peregrinum sonantes (deren Sprache einen schwülstigen u. ausländischen Klang hat), Cic.: vox (Aussprache), in quā nihil sonare aut olere peregrinum, einen fremdartigen Klang oder Anstrich habe, Cic.: sonabit cornua quod vincatque tubas (wird mit seiner Stimme H.u.T. übertönen), Hor.: nec vox hominem sonat, die St. klingt nicht menschlich, Verg. – β) durch die Stimme od. den Ton verraten, anzeigen, furem sonuere iuvenci, Prop. 4, 9, 13: quem morem vocamen sonat, Solin. 30, 7. – b) der Bedeutung nach, bedeuten, re unum, einerlei Bedeutung haben (Ggstz. verbo discrepare), Cic.: quid sonet haec vox, Cic.: quomodo condocentes nihil aliud sonat quam simul docentes, Augustin. – c) dem Inhalte nach: α) übh. erschallen-, ertönen-, hören lassen, euhoë Bacche! Ov.: ut ego semper in ore meo nomen tuum sonem, Hieron.: nec mortale (sterbliche, menschliche Worte) sonans, Verg.; sonant te voce minores, lallen deinen Namen, Sil.: licet alcyones Ceyca suum fluctu leviter plangente sonent, beklagen, Sen poët.: m. folg. dir. Ausruf, ipsa sonant arbusta ›deus ille Menalca‹, Verg.: sive mendaci lyrā voles sonari ›tu pudica etc.‹, Hor.: m. indir. Rede im Akk. u. Infin., Sil. 4, 61. – β) besingen, im Liede preisen, bella, Ov.: aureo plectro mala dura belli, Hor.: te carmina nostra sonabunt, Ov.: lyra te sonabit, Ov.: magno nobis ore sonandus eris, Ov. – γ) ruhmredig erwähnen, rühmen, atavos et atavorum antiqua nomina, Verg. Aen. 12, 529. – / a) Regelm. Formen: sonaverunt, Itala psalm. 45, 4: sonarit, Iuvenc. 4, 570: sonaverint, Tert. ad Scap. 3: sonaturum, Hor. sat. 1, 4, 44. – b) Formen nach der dritten Konjug.: sonere, Acc. tr. 225 u. 470. Lucr. 3, 156 u. 871: sonit, Enn. fr. scen. 181. Acc. tr. 570: sonunt, Enn. ann. 389; fr. scen. 106. Pacuv. tr. 214.
12 sono
sono, sonuī, sonitum, āre (sonus), I) intr.: 1) tönen (ertönen), schallen (erschallen), klingen, rauschen, brausen (erbrausen), krachen, dröhnen, schwirren, klirren, knistern, zischen, a) übh.: quoia vox sonat procul? Plaut.: vox, quae aere icto sonat, Chalcid. Tim.: sonuerunt tympana, Caes.: classica sonant, Verg.: ubique lyraeque tibiaeque et cantus sonant, Ov.: quā numerosa fides quāque aera rotunda Cybebes mitratisque sonant Lydia plectra choris, Prop.: longe sonans Aufidus, Hor.: sonant (es toben) clamore viri, stridoro rudentes, ventorum incursu gravis unda, tonitribus aether, Ov.: sonuit contento nervus ab arcu, Ov.: fraxinus (Lanze) in umero sonuit, Ov.: tela (Pfeile im Köcher) sonant umeris, Ov.: fons sonat a dextra, Ov.: et solido graviter sonat ungula cornu, Verg.: cum subito rauci sonuerunt cardine postes, Prop.: saepe a latere ruentis aedificii fragor sonuit, Sen.: nunc mare nunc silvae Thrëicio aquilone sonant, Hor.: sonabant incendio silvae, krachten, Curt.: hirundo umida circum stagna sonat, schwirrt um usw., Verg.: pennae sonuere per auras, Ov.: in omne latus diffusa sonabat flamma, Ov.: ambusti sonant nervi, Ov.: motae sonuere colubrae, Ov.: spumae sonantes, Ov.: leve nescio quid femineumque sonet, sanft nur, ich weiß nicht wie, und weiblich klinge der Ton, Ov.: sonare inani voce, leere Worte sagen, ein leeres————Wortgeklingel machen, Cic.: sonare citharā, Phaedr.: nunc magno ore sonandum (est), jetzt ertöne das schallende Lied (Loblied), Verg. – m. adv. Acc. neutr., cum corrigia disrupta sonat aridum, knackt, Varro fr.: tale sonat populus, so erbraust das V., Ov.: amnis rauca sonans, dumpf brausend, Verg.: rauca saxa sonabant, gaben einen dumpfen Ton von sich, Verg.: magna sonare, Hor.: quamvis chordae diversa sonabant, verschieden klangen, Ov. – m. Adi. beim Partiz., saxosus sonans Hypanis, s. Ladewig Verg. georg. 4, 369. – b) insbes.: α) v. einzelnen Buchstaben od. Wörtern, klingen, litterae sonantes, Vokale (Ggstz. insonantes et semisonantes, stumme Buchstaben u. Halbvokale), Apul. de mund. 20: aurifex melius per i sonat quam per u, Vel. Long. 75, 12 K.: nam et ipsum ›cui‹ per ›quoi‹, quo pinguius sonaret, scribebant, Vel. Long. 77, 11 K. – β) v. zusammenhängenden Worten, v. der Rede, klingen, bene, melius, optime sonare, Cic.: ut extrema ex altera parte graviter, ex altera autem acute sonent, Cic. – prägn., sonantia verba, in die Ohren fallend, voll Wohlklang, Plin. ep. 1, 16, 2, – 2) widerhallen, einen Widerhall geben, ripae sonant, Verg. georg. 3, 555: m. adv. Acc. neutr., ter valles cavae sonuere maestum, Sen. Oedip. 583. – II) tr. tönen, a) dem Klange nach, α) den u. den Ton hören lassen, v. Pers.: itinerarium, zum Abmarsch blasen, Amm.: inconditis vocibus in-————choatum quiddam et confusum, unvollständige u. verwirrte Töne hören lassen, Cic.: raucum. quiddam, kreischen, Ov.: poëtae pingue quiddam atque peregrinum sonantes (deren Sprache einen schwülstigen u. ausländischen Klang hat), Cic.: vox (Aussprache), in quā nihil sonare aut olere peregrinum, einen fremdartigen Klang oder Anstrich habe, Cic.: sonabit cornua quod vincatque tubas (wird mit seiner Stimme H.u.T. übertönen), Hor.: nec vox hominem sonat, die St. klingt nicht menschlich, Verg. – β) durch die Stimme od. den Ton verraten, anzeigen, furem sonuere iuvenci, Prop. 4, 9, 13: quem morem vocamen sonat, Solin. 30, 7. – b) der Bedeutung nach, bedeuten, re unum, einerlei Bedeutung haben (Ggstz. verbo discrepare), Cic.: quid sonet haec vox, Cic.: quomodo condocentes nihil aliud sonat quam simul docentes, Augustin. – c) dem Inhalte nach: α) übh. erschallen-, ertönen-, hören lassen, euhoë Bacche! Ov.: ut ego semper in ore meo nomen tuum sonem, Hieron.: nec mortale (sterbliche, menschliche Worte) sonans, Verg.; sonant te voce minores, lallen deinen Namen, Sil.: licet alcyones Ceyca suum fluctu leviter plangente sonent, beklagen, Sen poët.: m. folg. dir. Ausruf, ipsa sonant arbusta ›deus ille Menalca‹, Verg.: sive mendaci lyrā voles sonari ›tu pudica etc.‹, Hor.: m. indir. Rede im Akk. u. Infin., Sil. 4, 61. – β) besingen, im Liede preisen, bella, Ov.: aureo plectro————mala dura belli, Hor.: te carmina nostra sonabunt, Ov.: lyra te sonabit, Ov.: magno nobis ore sonandus eris, Ov. – γ) ruhmredig erwähnen, rühmen, atavos et atavorum antiqua nomina, Verg. Aen. 12, 529. – ⇒ a) Regelm. Formen: sonaverunt, Itala psalm. 45, 4: sonarit, Iuvenc. 4, 570: sonaverint, Tert. ad Scap. 3: sonaturum, Hor. sat. 1, 4, 44. – b) Formen nach der dritten Konjug.: sonere, Acc. tr. 225 u. 470. Lucr. 3, 156 u. 871: sonit, Enn. fr. scen. 181. Acc. tr. 570: sonunt, Enn. ann. 389; fr. scen. 106. Pacuv. tr. 214.13 sonō
sonō uī, itus (P. fut. sonātūrus, H.), āre [sonus], to make a noise, sound, resound: in occultis templi tympana sonuerunt, Cs.: nunc mare, nunc siluae Aquilone sonant, H.: omnia passim mulierum puerorumque... ploratibus, L.: displosa sonat vesica, H.: mugitibus sonant ripae, echo, V. — To speak, sound, utter, express: subagreste quiddam, speak: Ille sonat raucum, O.: nec vox hominem sonat, i. e. bespeak a human being, V.: furem sonuere invenci, betrayed, Pr.— To cry out, call, celebrate, sing, cause to resound: Sonante mixtum tibiis carmen lyrā, H.: te carmina nostra sonabunt, praise, O.: Tale sonat populus, cries out, O.: atavos sonans, i. e. vaunting, V.— To mean, express, signify: unum sonare, i. e. agree in meaning: quā deterius nec Ille sonat, Iu.: non intellegere, quid sonet haec vox voluptatis, means.* * *Isonare, sonavi, sonatus Vmake a noise/sound; speak/utter, emit sound; be spoken of (as); express/denote; echo/resound; be heard, sound; be spoken of (as); celebrate in speechIIsonere, sonui, sonitus Vmake a noise/sound; speak/utter, emit sound; be spoken of (as); express/denote; echo/resound; be heard, sound; be spoken of (as); celebrate in speech14 (sono) 30 pari
15 sono Luca, c'è tuo fratello?
16 sono a casa di Sara
17 sono a favore
18 sono abbonato a questo giornale
Dizionario Italiano-Inglese > sono abbonato a questo giornale
19 sono abituato a prendere il caffè dopo pranzo
Dizionario Italiano-Inglese > sono abituato a prendere il caffè dopo pranzo
20 sono alto un metro e sessanta
См. также в других словарях:
Sono Hanabira ni Kuchizuke wo — Sono Hanabira ni Kuchizuke wo[1] その花びらにくちづけを (Un beso de sus pétalos) Género Yuri, Romance, Hentai Novela v … Wikipedia Español
Sono Hanabira ni Kuchizuke wo — Май и Рео яп. その花びらにくちづけを Sono H … Википедия
sono — [ sɔno ] n. f. • av. 1967; abrév. de sonorisation ♦ Fam. Sonorisation; ensemble des appareils destinés à diffuser la musique dans un lieu public. La sono d une boîte de nuit. ● sono nom féminin Familier. Sonorisation. sono n. f. Fam. Abrév. de… … Encyclopédie Universelle
Sono (band) — SONO (Lat.: make a sound; be heard ; Esperanto: sound ) is a band from Hamburg, Germany and was started in 2001 by Lennart A. Salomon (vocals, Guitar) Florian Sikorski (Keyboards) and Martin Weiland (Keyboards, DJ).Stylistically, SONO is… … Wikipedia
Sono (Begriffsklärung) — Sono bezeichnet: Sono, sowohl eine Gemeinde als auch ein Departement in Burkina Faso SONO, eine deutsche Band Sono ist der Familienname folgender Personen: Bamuza Sono (* 1980), südafrikanischer Fußballspieler Jomo Sono (* 1955), südafrikanischer … Deutsch Wikipedia
Sono — Status: commune rurale, département Region: Boucle du Mouhoun Provinz: Kossi Einwohner: 7.276 … Deutsch Wikipedia
Sono (departement) — Sono (département) Sono est un département du Burkina Faso située dans la province Kossi et dans la région Boucle du Mouhoun. Population : 7 320 habitants. Villes (Source) Sono (3 241 habitants) (Chef lieu) Bantombo (571 habitants) Botte… … Wikipédia en Français
Sono stato un agente c.i.a. — Sono stato un agente C.I.A. Sono stato un agente C.I.A. est un film italo grec réalisé par Romolo Guerrieri en 1978. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Lien externe … Wikipédia en Français
sono- — ♦ Élément, du lat. sonus « son ». ⇒SON(O) , (SON , SONO )élém. formant Élém. tiré du lat. sonus « son, retentissement, bruit », entrant dans la constr. de qq. termes sav., princ. des subst., dans les domaines de la sc., de la phys., de l acoust.… … Encyclopédie Universelle
sono — |ô| s. m. 1. Estado fisiológico caracterizado pela insensibilidade dos sentidos e pelo repouso que proporciona. 2. Sentimento da necessidade de dormir. 3. [Figurado] sono dos justos: sono profundo, tranquilo. 4. sono eterno: a morte.… … Dicionário da Língua Portuguesa
Sono Hotel — (Брно,Чехия) Категория отеля: 4 звездочный отель Адрес: Veveří 113, Брно, 616 00, Чехия … Каталог отелей